Somna utan gråt

Vi har ju som bekant haft lite svårigheter med att få Aaron att somna på egen hand igen. Sedan den 18 maj ammas eller vaggas han i selen när det är dags att sova. Han somnar också oftast när han åker vagn eller bil men det gör vi ju inte direkt flera gånger per dag. Jag hoppades ganska länge att det bara var ett utvecklingssprång som satte käppar i hjulet och att vi snart skulle komma tillbaka till våra supermegabra insomningsrutiner. Men icke. Istället har jag fått börja förlika mig med tanken att "med små barn kan du inte gå bakåt, bara framåt i utvecklingen". Dvs det är dags att glömma hur det har varit och börja arbeta lite mer aktivt med problemlösning för vår framtida sömn. Därför har jag beställt, fått hem Elizabeth Pantleys Somna utan gråt och läst ut den (ja, jo jag hoppade över ganska många sidor, men ändå). Jag tycker faktiskt att den verkar lovande. Så fort vi alla (eller åtminstone Aaron och jag) känner oss lite bättre tänkte jag därför introducera den i vår vardag. Det är ingen quick fix utan förhoppningsvis en lite mer långsiktig lösning som gör oss alla en smula lugnare. Redan nu kan jag väl i och för sig känna att vår brist på rutiner förmodligen är det störta hindret att överbygga.

Fortsättning följer...