tisdag 28 oktober 2014

Om växa och upptäcka världen

Det kommer nog att vara lite tyst på bloggen i alla fall två veckor till. Jag har svårt att hitta tid till att verkligen sätta mig ner och skriva. Och när tiden väl finns så är det andra saker som känns viktigare. Som att vila. Eller försöka sova. Men men. Nu fick jag visst en liten stund över så då tänkte jag passa på och inte bara komma med massa ursäkter. 

Inledningsvis får jag väl skriva något om den där följetången som kallas sömn. Jag förstår att det måste vara ganska enformigt vid det här laget att läsa om våra (Aarons) dåliga sovvanor men det är liksom typ det som allt kretsar kring. Tack och lov sover han i alla fall för det mesta bra på dagen. Två pass ute i vagnen. Han kan till och med somna om i vagnen ibland vilket är en otrolig bedrift för att vars honom. Och han är för det mesta glad som en lärka. Det är liksom helt obeskrivligt härligt att komma hem efter jobbet och mötas av det vackraste leendet i hela världen. 

Aaron har lärt sig att klappa händerna nu också. Det gjorde han förra fredagen när vi var nere hos mamma och pappa. Väldigt festligt. Överlag känns det som att det händer otroligt mycket i hans utveckling just nu. Jag läser i Växa och upptäcka världen att han nu ska komma in i period där han börjar förstå sekvenser. Dvs att han behöver göra saker i en viss ordning för att genomförs dem. Det är ganska fantastiskt när jag tänker på det. Och när jag tänker på alla andra steg han och alla andra människor går igenom för att förstå och fungera på det sätt som vi gör. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Varsågod - skriv några peppande ord!