2 månader och 23 dagar

Med Aaron har jag varit noga att skriva ner allt som hänt. Vecka för vecka. Månad för månad. Med Märtha. Not so much. I början handlade det mest om att jag hade svårt att liksom känna något för henne snarare än någon form av andra-barnet-är-inte-lika-häftigt-grej. Nu är det nog mer för att jag inte har fått in vanan.

Men det är ju aldrig för sent att börja. Eller hur? Nä, just det. Jag tänkte jag skulle spara inlägget till hon är prick 3 månader men så tänkte jag "why wait".

Hon är nu 2 månader och 23 dagar gammal.

Sömn
Hon har slutat att sova på mig och sover istället precis jämte mig så att det är lätt att amma på natten. Eftersom det har gått så bra ett gäng nätter ska vi nog försöka flytta tillbaka hennes bedside crib igen. Hon har också sovit riktigt bra några kvällar i nestet i vagnen.

Innan värmeböljan kom sov hon jättebra i vagnen men nu är det som att allt det är raserat. Bara att gå ut och öva igen...

Mat 
Hon går upp bra i vikt och det känns att hon växer så det knakar. Ammar fortfarande ganska ofta men jag har inte riktigt orkat bry mig om det. Jag har heller inte använt någon app den här gången för att hålla koll på amningstiderna (och vilket bröst jag ammat på) men det är faktiskt ganska skönt. Med Aaron ville jag ha stenkoll men nu känns det som att jag kan lita mer på min kropp.

Humör
Hon är helt klart mer högljudd än Aaron och det är hjärtskärande att höra hennes skrik men ibland måste det bli så. För det går tex inte att byta en bajsblöja på Aaron och trösta henne samtidigt.

Men när hon inte gråter hysteriskt kan hon fira av de mest fantastiska leendena. Och Kristoffer och jag frågar oss om Aaron var så söt när han var liten (jo det var han så klart men de är fina på olika sätt även om de är ganska lika varandra).

Hon tycker att det är helfestligt att ligga och titta på tranorna från skötbordet och älskar att få massage på benen och fötterna (så det försöker jag göra nästan varje gång vi byter blöja).

Annat 
- Jag är sååå less på att hålla på och behandla hennes muntorsk som aldrig verkar vilja försvinna.
- Hon är superstark i nacken
- Hon håller på att upptäcka sina händer och suger mycket på dem. Jag försöker ersätta dem med nappen men det går inget vidare.
- Hon har fått lite längre hår. Och börjat skava av håret i nacken som hon ligger på så att hon har början till en sån där härlig pensionärsfrissyr som många bebisar med hår har.
- Jag är så spänd på att se vilken ögonfärg hon ska få. Det känns givet att de inte blir blå. Men bortsett från det är det fortfarande ett öppet race.